Nu får det vara nog med nedmontering av språkkompetensen i Sverige

Tisdag 18 april 2023

Nu får det vara nog med nedmontering av språkkompetensen i SverigeTack Martin Tunström, för att du på ledarsidan den 29/11 tar upp att mer tyska och franska behövs i skolan.

Linnéuniversitetet säger nej till detta att snabbutbilda lärare och sänka kraven på lärarnas ämneskunskaper.Foto: Hilda Frankki

Trots varningar från alla håll är regeringen handlingsförlamad i denna fråga. ”Svenska skolpolitiker har avvecklat de moderna språken i skolan. Det är ett gigantiskt feltänkande” (DN:s ledarsida den 23.1.2018). Allt färre läser annat än engelska i Sverige och vi hör till EU- länderna med sämst utveckling på området. Ett samhälle som begränsar sina ungdomars

möjligheter att lära främmande språk är ett fattigt land. Rubriken i Svenska Dagbladets krönika 3.10.2021 löd ”… Det är fantastiskt – Tyskland är vår största handelspartner. Men fortfarande saknas språkkunskaper”.

På uppdrag av den socialdemokratiska regeringen presenterade Skolverket 2018 en utredning med förslag på viktiga, konkreta åtgärder för att säkerställa att språk erbjuds i skolan: ”Skolverket menar att det finns ett starkt samhälleligt intresse av att gymnasieelever får utbildning i humaniora och språk så att de är redo att möta en global, föränderlig värld där informationsflödet kräver att medborgarna kan vara kritiska och reflekterande för att förstå vad som faktiskt händer runt omkring dem”. Förslaget omfattar bland annat en nationell språkstrategi, samordning genom ett nationellt centrum för språk och förändring av språkvalet i grundskolan i syfte att säkerställa att alla elever ges möjlighet att lära sig sitt modersmål plus två ytterligare språk. Utredningen lämnades dock helt utan beaktande av regeringen, det vill säga ännu en utredning som enbart var ett spel för gallerierna och slöseri med skattebetalarnas pengar.

I stället har rektorer friheten att beröva eleverna deras möjligheter att välja språk i skolan, vilket drabbat främst tyska och franska hårt. Språk är svårt och i Kristianstad, Hässleholm, Osby, Östra Göinge tycker rektorerna att det räcker med skånska. Franska har man strukit på högstadiet, allt för att man på detta sätt tror att man sparar pengar. Av samtliga elever i årskurs 9 i Sverige läste en av fyra (24,4 procent) svenska, engelska eller en kombination av svenska och engelska, SvEn, inom ramen för språkvalet 2016/17, något som egentligen inte är tillåtet. För dem som inte vet ger SvEn inte betyg och har inte heller någon kursplan.

Det minskande antalet elever som läser språk leder till färre språkstudenter, vilket i sin tur leder till brist på språklärare på alla nivåer, även på universitetsnivå. Språken har allra lägst resurstilldelning inom högre utbildning. Den totala tilldelningen 2019 för en godkänd helårsstudent i språk var 53 000 kronor vilket kan jämföras med 570 000 kronor för en helårsstudent inom media. De besparingar som görs inom språken vad gäller tilldelning både ekonomiskt och tidsmässigt leder till ekonomiska förluster för exportföretag. Vi riskerar dessutom allvarliga brister i nyhetsrapportering, underläge i politiska förhandlingar, minskat kulturutbyte och isolering för ett litet land som Sverige. Ett stort antal lärosäten har lagt ned hela eller delar av sina språkutbildningar de senaste 20 åren. För 20 år sedan kunde man studera tyska vid över 20 lärosäten i Sverige. År 2008 var det 14 och i dag 8. Motsvarande situation gäller för franskan.

Vi har ofta varnat för kommande lärarbrist, inte minst bristen på språklärare. Regeringen har nu kommit med ett närmast panikartat förslag på att lösa detta: Vi ska snabbutbilda lärare genom att korta deras utbildning. Dessutom ska kraven på lärarnas ämneskunskaper sänkas.

Man tar sig för pannan. Linnéuniversitetet säger nej till detta och sätter kunskapen främst. Det borde även vår nuvarande regering göra.

Avslutningsvis kan tilläggas att i 60 procent av EU:s medlemsländer är studier i ytterligare ett språk utöver engelska obligatoriskt i grundskolan. Höj resurstilldelningen för språken. Gör språken obligatoriska på alla högskoleförberedande program. Gör det obligatoriskt att läsa minst ett språk utöver engelskan. Språkkunskaperna i Sverige monteras ner och detta är inte samhällsekonomiskt försvarbart. Vi behöver en regering som ger Sveriges ungdomar en relevant utbildning och sätter stopp för experimenterande med läroplaner och nedmontering av kunskaper i skolan.

Christina Rosén, Fil. dr i språkvetenskap/tyska, Linnéuniversitetet, Liberalerna Växjö

Torgny Klasson, Fil. dr. i statsvetenskap, Linnéuniversitetet, 1:e vice ordförande i Växjö kommuns utbildningsnämnd, Liberalerna Växjö

Övrigt

Föregående