Digitaliseringen i svensk skola har varit ett experiment!
Söndag 27 augusti 2023
Vår liberala Skolminister Lotta Edholm har helt rätt när hon säger detta i en debattartikel från Utbildningsdepartementet 2022.12.22.
Den 1 juli 2021 införde den tidigare rödgröna regeringen obligatorisk användning av iPads i samtliga förskolor, från ett års ålder! Ingen politiker i beslutsfattande position ifrågasatte beslutet, detta trots att skärmtiden för barn under två år helst vara lika med noll enligt Världshälsoorganisationen! Forskning har visat på flertalet negativa effekter med för mycket skärmtid. Förutom problem med närsynthet har digitaliseringen av skolan haft en negativ påverkan på elevers kunskapsinhämtning och koncentrationsförmåga. Ett flertal studier har visat att enbart skrivande på dator faktiskt ger sämre inlärning för elever än användning av papper och penna. Redan 2014.03.12 skrev Jelmini & Brandel i SvD att svenska skolor är ”världsledande på att dela ut datorer, men bland de sämsta på att använda dem”. I svensk skola praktiskt taget tävlade man om att förse elever med senaste teknik och bra datorer. Pedagogik, innehåll och fortbildning för lärarna lyste däremot med sin frånvaro. Som Westerholm skriver på Smp:s ledarsida 2023.08.01: ”Digitalisering sker allt för ofta med ett fokus på hård- och mjukvara och allt för lite på användarnas kompetensbrist”.
En jämförelse av digitaliseringsstrategier i svensk och tysk skola är intressant (Rosén & Billore 2020). Vi kunde i vår studie visa på påtagliga skillnader i svensk och tysk utbildningspolitik. Både Sverige och Tyskland införde 2017 ̶ 2019 en ny nationell strategi, med förslag på åtgärder för att bättre utnyttja potentialen för informationsteknik i skolan. I Sverige har nästan alla elever sedan flera år tillbaka en laptop i skolan. I Tyskland påpekade ansvarig minister att (i) först görs en satsning på pedagogik, (ii) därefter en satsning på digital teknik.
Målet i svensk skolpolitik har istället varit en laptop till alla medan lärarna lämnats utan pedagogiskt stöd. I en studie genomförd av Lärarnas Riksförbund (2016) svarade 52 % av lärarna att de producerade sina egna digitala läromedel, eftersom befintligt digitalt material i deras egna ämnen då var av för låg kvalitet eller inte tillgängligt. De digitala läromedel och olika lärplattformar som finns i dag lämnar fortfarande mycket övrigt att önska. Diskussionen om digitaliseringens inverkan på svenska elevers kunskapsutveckling har inom utbildningspolitiken närmast lyst med sin frånvaro. Det är därför glädjande att vår skolminister nu lyssnar på vad som sägs inom forskningen. Nu görs satsningar även på fysiska läromedel. Regeringen gör nu en satsning på läromedel på 685 miljoner kronor och en halv miljard kronor årligen därefter. Det kommer att ge fler skolor möjlighet att köpa in högkvalitativa läroböcker. Elever lär sig bättre genom att få använda både digitala och fysiska läromedel. Vi hoppas också att detta följs upp i varje kommun.
Den styrande alliansen i Växjö drev år 2022 igenom extra pengar till fysiska läromedel. Liberalerna var drivande i den frågan.
Christina Rosén
Fil. dr i språkvetenskap
Ledamot i Växjö kommuns kommunstyrelse och kommunfullmäktige (L)