En kunskapsskola är en skola för alla!

Tisdag 18 april 2023

En kunskapsskola är en skola för alla! Regeringen använder sig ofta av uttrycket ”Vi ska ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan”. När försvann kontrollen och hur ska vi tolka denna slogan?

För oss liberaler betyder ”kontroll över skolan” en statlig skola. Endast då kan vi få en jämlik och rättvis skola, där alla erbjuds samma förutsättningar. En kunskapsskola innebär också att man satsar på alla elever. Elever med problem har rätt till extra stöd, men det är också skolans ansvar att lyfta fram elever som vill lära sig mer och som är snabba inlärare. Sverige kan faktiskt inte vara en kunskapsnation om de bästa eleverna hålls tillbaka i skolan. Det måste vara utbildningens ansvar att lyfta alla individer utifrån den nivå som de befinner sig på.

Vi behöver också tillgodose näringslivets behov av speciell kompetens. Linnéuniversitetet har nu börjat bygga ut sin civilingenjörsutbildning. Växjö är dessutom en av de städerna i Sverige som har ett stort antal IT-företag. Därför har vi också en masterutbildning inom digitalisering. Kronobergs län är ett av de län som exporterar mest per invånare och därför finns ett behov av språkkompetens. Störst är behovet av tyska (Lärarnas Riksförbund 2016, Rosén 2017). Här har vi problem! Att elever väljer bort de moderna språken på grund av bristande och felaktig information leder till en för dem snävare utbildning och sämre möjligheter inför framtiden. Vi riskerar dessutom allvarliga brister i nyhetsrapportering, underläge i politiska förhandlingar, minskat kulturutbyte och isolering för ett litet land som Sverige.

Danmark har sedan länge en språkstrategi. Där satsade utbildningsdepartementet 2017, i samarbete med näringslivet, 130 miljoner för att stärka språken i skolan. I dansk skola är tyska eller franska från årskurs 5 obligatoriskt. Kontroll över skolan innebär för oss att en skola inte godtyckligt kan lägga ner språkutbildningar på högstadiet och gymnasiet för att spara pengar. I Kristianstads kommun får ditt barn inte läsa franska på högstadiet, i vissa kommuner i norra Sverige inte tyska. Bor du i Laholms kommun får ditt barn bara 60 timmars undervisning inom vissa språkkurser på gymnasiet. Enligt läroplaner innebär en kurs på 100 poäng på gymnasiet 100 timmars undervisning. De skolor som gör alltför drastiska neddragningar äventyrar elevers rätt till en likvärdig skola. Alla elever har rätt till undervisning av god kvalitet. Genom att kombinera utbildningar i ämnen som ekonomi, teknik, juridik med språk ökar våra ungdomar sina möjligheter på arbetsmarknaden. Denna information måste spridas till föräldrar och elever. Ett utvecklat samarbete mellan kommun och företag är också viktigt.

”För att bättre tillgodose alla elevers rätt till sitt modersmål och två ytterligare språk samt samhällets behov av språkkunskaper föreslår Skolverket förändringar i språkvalet i grundskolan som kan bidra till att andelen elever som läser moderna språk i grundskolan ökar” (Skolverket 2018:22). Vår nuvarande regering har, trots att det var den själv sombeställde rapporten, inte tagit några som helst initiativ i denna fråga.

Vi har fortfarande ministrar i regeringen som tror att det räcker med engelska som främmande språk i skolan. Låt oss då berätta att endast 7 procent av EU:s medborgare bedömer att de själva talar engelska som främmande språk mycket bra (Gazzola et al. 2016). Inte konstigt att

vi förlorar affärer och tappar konkurrenskraft. Det finns handbolls- och tennisgymnasier. Varför finns inte matematik- och språkgymnasier? Vi liberaler vill satsa på karriärutbildningar i språk och därmed en konkurrenskraftig språkkompetens i Sverige. Vi vill höja språkens status i grund- och gymnasieskolan! Sverige behöver en regering som ger våra ungdomar en relevant utbildning och sätter stopp för experimenterande med läroplaner och nedmontering av språkkunskaper i skolan. Språkutbildning måste prioriteras på ett annat sätt än i dag.

Christina Rosén, Filosofie doktor i språkvetenskap/tyska

Torgny Klasson, Filosofie doktor i statsvetenskap, 1:e vice ordförande i utbildningsnämnden

Annika Schilling, Ekonomie doktor i företagsekonomi, ersättare i utbildningsnämnden

Liberalerna i Växjö

Nyheter Övrigt

Alla nyheter Föregående Nästa